Varje år slår Systembolaget försäljningsrekord under julen, förra året drack svenskarna 43 miljoner liter alkohol under högtiden. Alkohol är en ständigt debatterat fråga och kan vara känslig i många familjer.

Kampanjen Vit Jul är en sammanslagning av fyra förbund (IOGT-NTO, Junis, UNF och NSF) som vill få oss att avstå från alkohol under tre dagar – julafton, juldagen och annandagen. Vi ringde upp Carina Friberg-Frabregat, projektledare för Vit Jul. Målet för kampanjen är tydligt:

- Att framhäva och belysa barnens behov. Alla barn har rätt till en vit jul.

Hon talar också om vikten av trygghet och närvarande föräldrar. Barn ska inte behöva känna ständig oro eller vara på sin vakt. Det kan kännas obehagligt när pappa blir ovanligt högljudd, farfar luktar konstigt och mormor vinglar.

Enligt Carina har kampanjen fått bra respons. Det debatteras flitigt på nätet och i media och fler och fler som uppmärksammar frågan.

- Det finns många starka åsikter och vi är glada att vi har fått upp det till den här nivån.

Kommer du själv att avstå alkohol under julen?

- Absolut.

Projektets hemsida hittar du här.

Ylva Westerlund

En av Sveriges grundlagar innebär att vi har tryck- och yttrandefrihet. Med det menad att massmedia (t.ex. tidningar, radio och TV) har väldigt fria tyglar att trycka och sända det de tycker är intressant. För att kunna tjäna som våra nyhetsförmedlare och granskare av sämhället ska massmedierna ha stor frihet inom ramarna för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Friheten är dock inte obegränsad, det finns nämligen vissa etiska regler för press, radio och TV.

Detta är dock inte en ”formell regeltillämpning” utan fungerar mer som riktlinjer och en ”ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften”. De här reglerna ska alltså vara ett stöd för press, radio och TV.

Reglerna är uppdelade i olika kategorier, två av dessa är:

Publicitetsregler

Ge korrekta nyheter

Var generös med bemötanden

Respektera den personliga integriteten

Var varsam med bilder

Hör båda sidor

Var försiktig med namn

Yrkesregler

Journalistens integriteten

Anskaffning av material

Mer ingående information om dessa regler finner du på Svenska Journalistförbundets hemsida.

Källa: ”Spelregler för press, tv, radio” utgiven av Pressens Samarbetsnämnd (januari 2007).

Ylva Westerlund

I tisdags fick Institutionen för Musik och Medier i Piteå besök av Jesper Enbom från Umeå Universitet, som föreläste om bland annat PR.

PR står för Public Relations och innebär att man vill skapa och bibehålla goda relationer mellan exempelvis ett företag och olika målgrupper. Det handlar om att få bra publicitet och rykte, att vara ett ansikte utåt som folk känner trovärdighet inför.

Om ett företag behöver hjälp med att uppnå positiv publicitet kan de till exempel hyra in en PR-konsult, som då gör en så kallad omvärldsanalys. Man brukar använda sig av en slags formel, som kallas för SWOT-analys. SWOT står för Strenghts (styrkor), Weaknesses (svagheter), Opportunities (möjligheter) och Threats (hot). Detta för att ta reda på vad konsumenterna tycker, vad konkurrenterna använder för metoder för att synas och höras och man övervakar även politiska beslut som kan hjälpa eller stjälpa företaget. Det är även viktigt att ha koll på vad som skrivs, sägs och visas inom massmedia.

Inom till exempel politiken finner man så kallade Spin Doctors (spinndoktorer) som man skulle kunna kalla PR-experter. De ägnar sig åt att försöka påverka vad massmedierna ska skriva om och hur de ska vinkla saker och ting. Spinndoktoerna är mycket skickliga talare och väger alltid sina ord väl. De kan helt enkelt vara skillnaden mellan skandal och succé.

Ylva Westerlund

För inte så längesedan lurade Robert Aschberg ett dussin av riksdagens 349 ledamöter i form av en ”riggad lyxfest” där politikerna lockades med champagnemingel, en fem rätters middag och chansen att vinna en resa. Allt för att testa deras moral. I slutet av inslaget frågar han sig om det verkligen stämmer att Sverige är det minst korrupta landet i världen.

Nu är det ju så att även inom andra stora företag erbjuds de andra anställda resor, tjänstebilar, jobbtelefoner och – gratis luncher! Det är inte bara politiker som ”mutas” och är det verkligen relevant att göra en så pass stor grej av det här? En smörgås hit eller dit, vad spelar det för roll? Av ren princip är det viktigt att inte utnyttja sin ställning, varken som politiker eller för den delen – journalist. Det vore intressant att veta hur många journalister som dagligen tar emot liknande ”mutor”. De är inte folkvalda, men har ett minst lika tungt ansvar vilande på sina axlar som våra riksdagsledamöter.

Att försöka ”sätta dit” politiker på ovanstående sätt känns ganska löjligt. Det borde väl ändå finnas andra saker att lägga krut på? Det här är inte relevant journalistik, det är en höna av en fjäder. En riktigt fet höna, dessutom.

Ylva Westerlund

Namnpublicering är en fråga som uppkommer i princip dagligen. Olika medier har olika åsikter om detta och många gånger går de isär. Många anser att det är fel att publicera namn och bild på brottsoffer, med respekt för familjen. Speciellt när det gäller mindre orter, då ju ”alla” redan vet vem som har dött eller blivit utsatt för brottet. Även om man namnpublicerar eller inte så måste man alltid se till att de anhöriga har blivit underrättade, de ska inte behöva höra det på radio eller läsa det i kvällstidningarna.

Det förekommer även namnpublicering av brottslingar. Många tycker att det är självklart att man ska hänga ut mördare och våldtäktsmän på första, bästa löpsedel eftersom det ligger i allmänhetens intresse. Man tycker att denne ska straffas och att man måste stå för och sona sitt brott. Man får skylla sig själv, helt enkelt. Vissa anser att de redan har straffats och att man ska se till förövarens anhöriga.

Är det medias ansvar att straffa brottslingar? Hur mycket hänsyn ska man visa anhöriga? Ska man visa mer hänsyn till offrets anhöriga än till brottslingens?

Vad tycker du?

Ylva Westerlund

Under gårdagens sammanträde vid kommunfullmäktige i Piteå tog man upp frågan huruvida Piteå Kommun ska bli en så kallad Eurozon. Det var en motion från folkpartisterna Ulla Persson och Åke Forslund.

Motionen innebar att man överallt där det är praktiskt möjligt ska kunna betala med euro, på exempelvis hotell och restauranger och att kommunen ska kunna erbjuda sina anställda att få ut sin lön i euro.

Förslaget motiverades med att Piteå är en internationell kommmun med stor turistnäring, speciellt under sommarhalvåret, med fotbollsturneringen Piteå Summergames som exempel.

Socialdemokraternas Helena Stenberg svarade på motionen och ansåg att detta inte är någonting som kommunfullmäktige ska ta ett beslut om och att det är upp till varje affär/företag att själva besluta om de vill börja använda euro som ett alternativt betalningsmedel.

Persson och Forslund valde att inte föra debatten vidare utan valde att avvakta och motionen avslogs.

/ Ylva Westerlund

När Aftonbladet för några veckor sedan valde att publicera en debattartikel skriven av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har debatten om invandring och vad som egentligen är svenskt och inte blossat upp ordentligt. Åkessons artikel har fått mycket mothugg, från rikets alla hörn och partiet har, sedan hans artikel publicerades, tappat ett flertal anhängare.

Detta leder även till det etiska dilemmat om yttrande- och tryckfrihet och vad som är rätt och fel. Det kan tyckas självklart att alla partier ska få komma till tals, men i samband och med den här artikeln blev det även prat om åtal mot Aftonbladets ansvarige utgivare eftersom den kan anses som hets mot folkgrupp. Som lagstiftningen ser ut idag är det nämligen den ansvarige utgivaren som får ta skulden, inte reportern som har skrivit artikeln. Det leder antagligen att många ansvariga utgivare tvekar när de ska ta beslut om vad som ska publiceras och inte, av rädsla för att bli åtalade – för något de själva kanske inte ens står för. Samtidigt måste man även tänka på just yttrandefriheten, som Sverige är väldigt förknippad med.

Vem ska egentligen bestämma vem som ska få komma till tals och inte?

Relaterade länkar:

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5978707.ab

http://www.aftonbladet.se/debatt/article6071274.ab

/ Ylva Westerlund

I dagens upplaga av Piteå-Tidningen kan vi läsa om att många nu väljer att lämna Svenska Kyrkan, efter beslutet att homosexuella ska få viga sig i kyrkan. I beslutet ingick också en deal om att prästerna själva ska få bestämma om de vill viga samkönade par eller inte. De har rätt att vägra, helt enkelt.

Detta ger en väldigt skev bild av kyrkan och det kristna budskapet. Jag trodde att det handlade om att Jesus älskar alla och att alla är välkomna. Tydligen inte. Visst, man vill antagligen inte vigas av en präst som egentligen inte vill, men varför ska man vägra kärleken? Det är ju det det handlar om, eller hur? Nej. Det handlar om vilket kön och vilken läggning man har. Det spelar ingen roll att man älskar varandra och att Jesus älskar alla. Det gör han ju tydligen inte. Varför är det så förbannat svårt för många troende att acceptera homosexuella personer? Vi är ju alla människor, eller hur?

Enligt ovan nämnda artikel framgår det också att personer har lämnat kyrkan just på grund av den rädsla och okunskap som vissa präster visar prov på. Det är helt rätt. Några av prästerna väljer att vara anonyma, vilket är rent ut sagt löjligt. Varför kan de inte stå för vad de tycker? Det känns inte trovärdigt med människor som inte står för sina åsikter.

Det är synd att kärlek ska få människor att lämna kyrkan av olika anledningar. Som sagt, jag trodde att det var en av byggstenarna i det hela. Tydligen inte. Jesus älskar inte alla.

Här hittar du artikeln: http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=4978004

/ Ylva Westerlund